publicerad: 2021  
frände fränden fränder
substantiv
frän`de
● mindre brukligt släkting
någons frände frände till någon några är fränder
vänner och fränder
○ äv. för att beteckna sam­hörighet i något av­seende vanligen i sammansättn.
meningsfrände; åsiktsfrände
hans politiska fränder
belagt sedan 1000-talet (runsten, t.ex. Bjärby, Västergötland); vanligen runform frita (ack.), fornsvenska frände; eg. presens particip av isl. frjá 'älska'; nära besläktat med tyska Freund, engelska friend 'vän'; jfr ur­sprung till fria, fryntlig