publicerad: 2021  
fråndöma fråndömde fråndömt, presens fråndömer
verb
frå`ndöma
● beröva genom domstols­beslut
fråndöma någon något
hon från­dömdes gården
○ äv. bildligt
man kan inte från­döma honom en viss originalitet
belagt sedan 1402 (öppet brev utfärdat av Isak Isaksson om försäljning av jord till ärkebiskop Henrik (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska frandöma
fråndömafråndömande