SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fram`ställa verb framställde framställt, pres. framställer fram|­ställ·er1bringa till existens vanligen utan ton­vikt på metod, skala m.m. arb.SYN.synonymta fram JFRcohyponymtillverkacohyponymproduceracohyponymfabricera Scheele lyckades framställa rent syrevaror som är billiga att framställaframställa ngtsedan 18462ge (språkligt eller konstnärligt) ut­tryck åt komm.konstvet.litt.vet.scen.JFRcohyponymbeskriva 1cohyponymskildra framställa Hamlet på scenenkommunen framställdes som ett turist­paradismålningen framställde ett öde landskapspec. med avs. på fråga e.d.ngt åld.framställa en begäranframställa en frågaframställa ngn/ngt (som ngn/ngt/ADJ)sedan 1606Subst.:vbid1-155183framställande, framställning; framställan (till 2)