publicerad: 2021  
freda fredade fredat
verb
fre`da
● ge skyddad ställning åt någon/något, mot våld el. åverkan
någon fredar någon/något (för/mot någon/något/att+verb)
någon fredar någon (för någon)
någon fredar någon (för något)
någon fredar någon (för att+verb)
någon fredar någon (mot någon)
någon fredar någon (mot något)
någon fredar någon (mot att+verb)
någon fredar något (för någon)
någon fredar något (för något)
någon fredar något (för att+verb)
någon fredar något (mot någon)
någon fredar något (mot något)
någon fredar något (mot att+verb)
en fredad art; ett fredat om­råde; en fredad zon
○ ofta refl. värja sig
hon lyckades freda sig mot vålds­mannen
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Södermanna-Lagen); fornsvenska friþa
fredafredande