tryckår: 2009
full`bordan
substantiv,
best. f. ~, n-genus
full|bord·an●genomförande ända till färdigt resultat
tid.SYN.synonymhvid736089slutförande
bringa verket till fullbordan○ibl. med bibetydelse av fulländninglivets fullbordanrenässansdrömmarna om människans fullbordan(i/till) fullbordan, fullbordan (av ngt)i tidens fullbordannär allt har utvecklat sig så som meningen är
i tidens fullbordan blev NN en av de Aderton i Svenska Akademien
sedan 1480Skrifter till Läsning för Klosterfolkfornsv. fulbordhan
