SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fylgia [fyl´g-] substantiv ~n fylgior el. fylgjafylgja [fyl´g-]~n fylgjor fylgi·an, fylgj·anskydds­ande i nordisk mytologi sag.yrk.urspr. om ett över­naturligt väsen som i djur- el. kvinno­gestalt an­togs följa människan(ngns) fylgiasedan 1664av isl. fylgja ’skydds­ande’, trol. till fylgja ’följa (efter)’