publicerad: 2021
våld
våldet
våld·et
substantiv
●
(otillbörlig) användning av fysisk styrka som påtrycknings- eller bestraffningsmedel
JFR
aggressivitet
fysiskt våld; sexuellt våld; hedersrelaterat våld; grovt våld; dödligt våld; bruka våld; utöva våld; tillgripa våld
mäns våld mot kvinnor; våld i nära relationer; våld föder våld; hot om våld; han tog henne med våld; polisen drog med våld undan några demonstranter; man får inte använda mer våld än nöden kräver
○
äv. försvagat
bryta upp lådan med våld
○
äv. abstrakt
psykiskt våld
göra våld på (sig själv)
handla i strid med (sin egen vilja och övertygelse)ibland kan viljan att göra sin omgivning tillfreds leda till att man gör våld på sig själv
ha någon/något i sitt våld
fullständigt behärska någon/någotrebellgruppen har hållit stadens invånare i sitt våld i flera år; med tre omgångar kvar har de redan seriesegern i sitt våld
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska vald 'kraft; makt; våld; välde'; gemensamt germanskt ord; till
vålla; jfr ursprung till
tillvälla sig,
välde
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
det dör som en stormvind i öknen bort. Esaias Tegnér, Det eviga (ca 1810)
det dör som en stormvind i öknen bort. Esaias Tegnér, Det eviga (ca 1810)
