SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
gipp substantiv ~en ~ar gipp·envändning vid segling var­vid seglet förs från den ena sidan till den an­dra medan vinden kommer akter­ifrån ibl. äv. om o­frivillig så­dan vändning sjö.SYN.synonymundanvindsvändning JFRcohyponymkovändning akta gippen!sedan 1899till gippa Vi hade gjort en gip och en sväng vid Calle Schevens ö.Evert Taube, Vals i Furusund (i Ballader i det blå, 1948)