SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
gips substantiv ~en äv. ~et, plur. ~er gips·en1knappast plur. ett vitt eller färg­löst mineral bestående av bl.a. kalciumsulfat matrl.sedan ca 1520Peder Månssons skrifter (Nordling)fornsv. gips; av ty. Gips med samma betydelse; ur grek. gyp´sos ’krita; gips’ 2(stelnad) gipsmassa anv. bl.a. för fixering av förband och vid skulptering matrl.gipsfigurgipsförbandgipsängelmodellgipsgjuta i gipstill jul­krubban hörde får i gipsäv.gips­förband hon får ta bort gipsen nästa veckaäv.(prydnads)föremål eller konst­verk av gips hon ställer ut gipser på Galleri Xsedan 1667