publicerad: 2021  
gläfsa gläfste gläfst, presens gläfser
verb
gläf`sa
● skälla med korta, svaga skall om hund, särsk. små­hund
JFR 2skälla
någon/djur gläfser
djur gläfser
någon gläfser
taxen gläfste otåligt
○ äv. bildligt något ned­sättande säga ifrån
belagt sedan början av 1500-talet (Ett Forn-Svenskt Legendarium); fornsvenska glafsa, sv. dial. gläfsa; nära besläktat med glappa
gläfsagläfsande, gläfsning, gläfs