publicerad: 2021  
gröt gröten grötar
gröt·en
substantiv
en mat­rätt av gryn eller mjöl som till­sammans med mjölk eller vatten bereds till en halv­fast massa och an­vänds som billig och mättande bas­föda
en gröt (av något)
koka gröt till frukosten; skinka och gröt på jul­afton
äv. bildligt, spec. om kletig massa av något
hon rörde ihop sylten och grädden till en gröt; det var en enda gröt av bilar i centrum
spec. äv. om bristande samman­hang, rörighet eller dylikt
det blev en enda gröt av hans redo­visning; det kändes som om hon hade gröt i huvudet och inte kunde tänka
vara het på gröten vara mycket ivrigatt agera eller dylikt: den nya styrelsen var het på gröten och hade flera omorganisationer på gång
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk); fornsvenska gröter; besläktat med tyska Grütze 'gryn; gröt'; grundbet. 'ngt krossat, grov­malet'; jfr ur­sprung till grus, gryn, gryt
Kom och köp konserverad gröt! Ulf Peder Olrog, Konserverad gröt (1948)