publicerad: 2021  
häpnad häpnaden
häpn·ad·en
substantiv
hä`pnad
● stark (och märkbar) förvåning vanligen som omedelbar reaktion på något oväntat
JFR överraskning
(till någons) häpnad
häpnad (över något/att+verb/sats)
häpnad (över något)
häpnad (över sats)
häpnad (över att+verb)
han blev mål­lös av häpnad när han såg hur hon hade förändrat sig; till allas häpnad hoppade han i det is­kalla vattnet
○ spec. i ett mer el. mindre bildligt ut­tryck
en prestation som slog världen med häpnad
belagt sedan 1747