SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
håll`as verb hölls hållits håll·as1ofta befinna sig på viss plats; mest i ngt särsk. syfte ngt åld.Nollhan hålls mycket på bibliotekethållas ngnstanssedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. haldas, bl.a. ’gå på, fort­sätta’ 2vanligen i förb. medfå, låta fort­sätta med viss verksamhet vanligen av mindre önsk­värt slag Nollhon retade sig på hans ute­liv, men lät honom hållashan gillar inte att barnen spelar fot­boll i träd­gården, men hit­tills har de fått hållashållassedan början av 1500-taletSagan om Didrik af Bern