SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

högkant ingen böjning

hög|­kant

substantiv

hö`gkant

på hög­kant (ställning var­vid något vilar på) någon av de mindre ytornavanligen den allra minsta: hon ställde tändsticks­asken på hög­kant

belagt sedan 1752

SO

Alfabetisk lista

  höghusområde (höghus)
  höginkomstland subst.
  höginkomsttagare subst.
  högintensiv adj.
  högintressant (hög-)
  högkant subst.
  högklackad adj.
  högklackad (hög)
  högklassig adj.
  högkonjunktur subst.
  högkonjunktur (konjunktur)

  Till   alla ordböcker