publicerad: 2021  
håv håven håvar
håv·en
substantiv
● ett fångst­redskap med skaft och en rund ram där ett nät eller tyg spänts till en påse för fångst av fisk, insekter m.m.
fjärilshåv; sänkhåv
○ äv. om liknande an­ordning för in­samling av kollekt vid guds­tjänst
håvgång; kollekthåv
gå med håven 1försöka få bi­dragungdoms­orkestern har gått med håven för att kunna åka på ett musik­läger 2försöka locka fram vänligt om­döme om sig självvanligen på ett allt­för tydligt sätt: hon verkar väldigt öd­mjuk men man märker att hon går med håven
belagt sedan 1587; sv. dial. håv; jfr isl. háfr, no. håv med samma betydelse; speciellt nord. ord, besläktat med häva