SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 habitat habitaten habitater hab·it·at·en substantiv habita´t ● särskilt biologi hemvist särsk. om livsmiljön för en art el. en individ JFR biotop mikrohabitat vissa fiskarter har lämpliga habitat i både saltvatten och sötvatten; många fjärilsarter trängs undan när deras naturliga habitat försvinner belagt sedan 1966; till lat. habita´re '(att) bo' SO Alfabetisk lista habilitera sig verb habilitering subst. habilitet subst. habilitet (habil) habit subst. habitat subst. habitué subst. habituell adj. habituering subst. habitus subst. hacienda subst. Till alla ordböcker
