tryckår: 2009
has
substantiv ~en, plur. ~or äv. ~ar
has·en●ofta plur.
parti av bakben mellan skanken och skenbenet
på fyrfotadjur, särsk. häst el. nötkreatur
anat.zool.JFRcohyponymbakhas
○äv. om ben el. häl på människorvard.ha ngn i hasornaha ngn tätt efter sig
hela loppet hade hon fjolårssegraren i hasorna
vara/hänga ngn i hasornavara tätt efter ngn
de har pappa som sin stora idol och hänger honom i hasorna överallt
sedan mitten eller senare hälften av 1400-taletLäke- och örte-böckerfornsv. has ’has; hälsena’; av ovisst urspr.
