SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hast substantiv, ingen böjning, n-genus brådska tid.i all hastdet var allt hon kom på i en hasti största hast måste de lämna det brinnande huset(i) hastsedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. hast; av lågty. hast med samma betydelse; av fornfra. haste med samma betydelse; av germ. urspr., besl. med häftig