publicerad: 2021  
havre havren
havr·en
substantiv
ha`vre
● ett sädes­slag med små­ax i vippa som främst an­vänds som kreaturs­foder men äv. för beredning av gryn och mjöl
JFR korn 2, råg, vete
havrekaka; havremjöl; havrevälling
○ äv. om besläktade gräs­arter vanligen i sammansättn.
havresläktet; fjällhavre; knylhavre; luddhavre
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska hafre; gemensamt germanskt ord, trol. urspr. 'bockfoder'; jfr ur­sprung till haverrot