publicerad: 2021  
hemgift hem­giften hem­gifter
hem|­gift·en
substantiv
hem`gift
● egendom som den kvinnliga parten för med sig i boet vid gifter­mål
○ ur­sprungligen gåva från föräldrarna till dottern vid hennes gifter­mål
den fattige adels­mannen tog bond­dottern för hem­giftens skull
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska hemgipt, hemgift, till gipt, gift 'givande, gåva'; jfr ur­sprung till ge, 1gift!!, gåva