publicerad: 2021  
skötare skötaren, plural skötare, bestämd plural skötarna
sköt·ar·en
substantiv
skö`tare
● person som yrkes­mässigt vårdar psykiskt sjuka
○ äv. ut­vidgat i sammansättn.
SE sköta
barnskötare; djurskötare; sjukskötare
○ äv. vanligen i sammansättn. person som (yrkes­mässigt) sköter (viss) maskin el. bostads­område etc.
fastighetsskötare; hisskötare; kranskötare; maskinskötare
belagt sedan 1582 i bet. 'vårdare'; 1920 i bet. 'vårdare av psykiskt sjuka'