tryckår: 2009
hjäl`preda
substantiv ~n hjälpredor
hjälp|red·an●person som (i viss mån) hjälper till med ngt arbete
vanligen i ganska obetydlig utsträckning el. med enklare uppgifter
yrk.pappas lilla hjälpredahan var lärling och allmän hjälpreda på verkstaden○äv. om hjälpmedel, särsk. handbok e.d.boken är en oumbärlig hjälpreda för den som deklarerar(ngns) hjälpreda, hjälpreda (åt/för ngn)sedan 1830jfr fornsv. hiälparädhe, hielperedha ’undanflykt; hjälp’; av lågty. helperede ’undanflykt; invändning’, till helpe ’hjälp’ och rede ’tal, prat’
