SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ho`a verb ~de ~t ho·arropa högt (”ho-ho”) för att ge sig till känna e.d. vard.komm.JFRcohyponymhojta hon hoade när hon kom innan­för dörrenäv. ljud­härmande (om fågel)någon­stans hoade en ugglahoasedan 1893till ho(-ho), utandningsljud, delvis ljud­härmande Subst.:vbid1-183390hoande