SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ho`pbiten adjektiv hopbitet hopbitna hop|­bit·entill­sluten så att tänderna berör var­andra om mun e.d.; ofta med an­tydan om koncentration, energi e.d. admin.psykol.hans hopbitna läpparäv. bildligthennes hopbitna hatsedan 1749; 1909 i bildlig bemärkelse