SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

horst [hårs´t] substantiv ~en ~ar horst·en●lång­sträckt block i jord­skorpan med plan övre del, som höjt sig mellan parallella förkastningar geol.horstplatåsedan 1888av ty. Horst ’busk­snår; rovfågelsnäste; jord­hög; horst’

SO

Alfabetisk lista

  horribel adj
  horribile dictu adv
  horrör subst
  hors d’oeuvre subst
  horsgök subst
  horst subst
  hortensia subst
  hortikultur subst
  hortonom subst
  horunge subst
  hos preposition

  Till   alla ordböcker