SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
horst [hårs´t] substantiv ~en ~ar horst·enlång­sträckt block i jord­skorpan med plan övre del, som höjt sig mellan parallella förkastningar geol.horstplatåsedan 1888av ty. Horst ’busk­snår; rovfågelsnäste; jord­hög; horst’