publicerad: 2021  
hunner hunnern, plural hunner
hunn·ern
substantiv
hunn´er
● vanligen plur. med­lem av ett krigiskt och plundrande ryttar­folk under folkvandrings­tiden
hunnerkrigen
Attila, hunnernas konung
belagt sedan 1420–50 (i sms.; (Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus))) fornsvenska hunar, hynir, plur.; jfr tyska Hunne, kinesiska hiung-nu med samma betydelse; trol. av tatariskt urspr.