publicerad: 2021  
husbonde husbonden husbönder
hus|­bond·en
substantiv
hu`sbonde
● delvis historiskt man som före­står och har bestämmande­rätt över ett större hem eller hus­håll särsk. gård eller dylikt; vanligen om så­dan person i förhållande till sitt tjänste­folk
husbondevälde
någons husbonde husbonde till någon
drängen var sin hus­bonde trogen; han tjänade hos en hård men rätt­vis hus­bonde
○ äv. (manlig) ägare till hus­djur
JFR husse
den morrande schäfern låg vid hus­bondens fötter
hus­bondens röst se röst
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska husbonde; till hus och bonde
Hus­bondens röst. Svensk benämning på grammofon­skive­märket His Master's voice; ofta över­fört om bundenhet till auktoriteter och dylikt