SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 ockupation ockupationen ockupationer oc·kup·at·ion·en substantiv [-∫o´n] ● det att ockupera ett land el. ett område ockupationsmakt; husockupation (under) ockupationen ockupation (av något) USA:s ockupation av Irak ○ äv. om motsvarande tidsperiod dramat skrevs under ockupationen belagt sedan 1821; av lat. occupa´tio med samma betydelse; till ockupera SO Alfabetisk lista också adv. ockult adj. ockultation subst. ockultism subst. ockupant subst. ockupation subst. ockupationsmakt (ockupation) ockupera verb odal subst. odalbonde (odal) odalisk subst. Till alla ordböcker
