SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hybb`le substantiv ~t ~n hybbl·etunder­måligt hus mindre brukl.arkit.JFRcohyponymruckel äv. om under­målig bo­stad e.d. i all­mänhetsedan 1572sv. dial. hybbele ’koja; ruckel’; besl. med hjon och fornsv. böle ’boning’