SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hy´bris substantiv ~en hybr·is·enstarkt över­driven upp­skattning av det egna jaget och den egna förmågan vanligen som följd av tidigare fram­gångar; urspr. (i det antika Grek­land) betraktad som den svåraste synden mot gudarna psykol.JFRcohyponymövermod efter alla segrarna greps spelarna av hybris och det straffade sigäv. ngt ut­vidgatnationell hybrissedan 1897av grek. hyb´ris med samma betydelse