SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
i`drott substantiv ~en ~er idrott·en(viss upp­sättning) an­strängande kropps­övningar, av­sedda att öka kroppens prestations­förmåga med el. (ofta) utan redskap; oftast med tävlingsinslag sport.JFRcohyponymsportcohyponymgymnastik idrottsevenemangidrottshallidrottsklubbidrottstävlingbreddidrottelitidrottfriidrottidrott och frilufts­livhan fyllde hela sin fri­tid med idrotträtt ut­övad främjar idrotten hälsan och väl­befinnandetden enda idrott han ägnar sig åt nu­mera är lite joggningspec. som (del av) namn på mot­svarande skol­ämneidrott och hälsade hade idrott sista timmeni ”idrott” inne­fattas även gymnastikäv. om totaliteten av (organiserade) ut­övaresvensk idrott har inte råd att hålla på amatöridealenäv. om en­skild disciplin e.d.bandy, skid­åkning och an­dra idrotteräv. ngt ut­vidgatschack ― tankens lek och idrottsedan 1841av isl. íþrótt, eg. ’handling; bedrift’, mot­svarande fornsv. iþrät ’yrke, hant­verk’