tryckår: 2009
i`kläda
äv.
i`kläi`klä
verb iklädde iklätt, pres. ikläder äv. iklär
i|kläd·er, i|klär●vanligen refl. el. perf. part.
ta på
klädesplagg e.d.
samh.supportrarna iklädde sig hemmalagets tröjor○refl. ofta bildligt om att ta på sig visst ansvar e.d.formelltstyrelsen ikläder sig inget ansvarhan iklädde sig rollen som medlareikläda ngn ngtsedan 1541Subst.:vbid1-191322iklädande,
vbid2-191322iklädning

