SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 impertinent neutrum impertinent, bestämd form och plural impertinenta im·pert·in·ent adjektiv impertinen´t ● respektlöst uppriktig eller närgången om person, handling eller dylikt JFR näsvis, oförskämd impertinent (mot någon) reporterns impertinenta frågor om bonusprogram belagt sedan 1629; av franska impertinent 'näsvis'; av lat. imper´tinens 'ej tillhörig; opassande' SO Alfabetisk lista imperialoktav subst. imperialoktavupplaga (imperialoktav) imperialsäng subst. imperiebyggare (imperium) imperium subst. impertinent adj. impetigo subst. implantat subst. implantation subst. implementera verb implicera verb Till alla ordböcker
