publicerad: 2021  
ingripa ingrep ingripit, presens ingriper
verb
in`gripa
äv. lös förbindelse, se gripa in aktivt blanda sig in i händelse­förlopp eller dylikt
någon ingriper (i något)
någon ingriper (mot någon/något)
någon ingriper (mot någon)
någon ingriper (mot något)
när folk­massan började kasta sten in­grep polisen
äv. fort­löpande ut­öva på­verkan
konsten måste in­gripa i livet
belagt sedan 1820
ingripaingripande, ingrepp