SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
in`leda verb inledde inlett, pres. inleder in|­led·er1genom­föra den första delen av ngn verksamhet e.d. komm.MOTSATSantonym1avsluta 1 JFRcohyponympåbörjacohyponymbörjacohyponymstarta 1 inleda en konversationdagen inleddes med en lätt frukostfienden inledde en om­fattande operationspec.hålla an­förande som bildar utgångs­punkt för diskussion Debatt med del­tagande av ekonomer och politiker. Finansministern inleder.äv. om före­teelseut­göra början till en kort bakgrundsteckning inleder artikelninleda (ngt) (med ngt/att+V)sedan ca 1450Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. inleþa ’in­föra; fresta’; se 1leda 2ofta lös förb., se1leda 1 styra i viss (ny) riktning vanligen bildligt komm.hon försökte inleda sam­talet på nya banorinleda ngn/ngt (ngnstans)sedan 1430-taletSvenska Böner från medeltidenSubst.:inledande, inledning Inled oss icke i frestelse.Bibeln (1917 års övers.), Lukas 11:4 (ur Fader vår)