publicerad: 2021  
institution institutionen institutioner
in·stit·ut·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
1 sam­hällelig in­rättning för viss typ av tjänster eller upp­drag vanligen om av­gränsad del av större organisation el. system, som förfogar över egna lokaler
○ spec. in­om sjuk­vården
patienterna bollades mellan olika institutioner
○ spec. äv. in­om hög­skola eller dylikt
högskoleinstitution
institutionen för svenska språket; sociologiska institutionen
○ äv. med tanke på lokalen, sär­skilt i skol­sammanhang ofta i sammansättn.
fysikinstitutionen; kemiinstitutionen
belagt sedan 1820; av lat. institu´tio med samma betydelse; jfr ur­sprung till institut
2 traditionell, etablerad in­rättning eller sed­vänja in­om större grupp ofta in­om ett sam­hälle
äktenskapet som institution; kyrkan som institution och lära; smörgås­bordet är något av en svensk institution
belagt sedan 1879