SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
instruktö´r substantiv ~en ~er in·strukt·ör·enperson som (yrkesmässigt) lämnar instruktion ofta för upp­träning av avancerade färdigheter pedag.yrk.idrottsinstruktörsceninstruktörungdomsinstruktörlandets armé tränas av ut­ländska instruktörersedan 1836av fra. instructeur med samma betydelse; till instruera