SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
invali´d substantiv ~en ~er in·val·id·enperson vars rörelse- och arbets­förmåga starkt och varaktigt reducerats genom skada som vanligen yttrar sig i ned­satt rörelse­förmåga med.yrk.JFRcohyponymhandikappadcohyponymrörelsehindradcohyponymkrymplingcohyponymfunktionshindrad invalidbilinvalidbostadkrigsinvaliden invalid i rull­stolsedan 1758av fra. invalide med samma betydelse; till lat. inval´idus ’svag, orkes­lös’; jfr valid