tryckår: 2009
in`viga
verb invigde invigt, pres. inviger
in|vig·er1formellt öppna (lokal, evenemang e.d.) för besök
relig.samh.inviga en kyrkainviga en utställning○äv.högtidligt sätta in i ämbete
invigas till missionär○äv. försvagatanvända för första gången
de invigde den nya kaffebryggareninviga ngt, inviga ngn (till ngn)sedan 1441brev till finska Nådendals kloster om markförsäljning (Arwidsson)fornsv. invighia
2med prep.i
göra förtrogen
med ngt svårtillgängligt sammanhang e.d.
komm.hon invigde honom i poesins mysterierinviga ngn (i ngt/SATS)sedan 1794Subst.:vbid1-196776invigande,
invigning
