SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
i`stid substantiv ~en ~er is|­tid·en1geologisk period när stora delar av kontinenterna täcks av is särsk. om den senaste geol.tid.klipp­block kvar­lämnade från istiden(på/under) istidensedan 18652sällan plur. tid under en match när en (ishockey)spelare får del­ta aktivt i spelet på isen i stället för att vila i avbytar­båset sport.NN fick mest istid av alla i lagetsedan 1987