SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
jakobi´n substantiv ~en ~er jakob·in·enan­hängare av en radikal huvud­riktning under franska revolutionen histor.pol.yrk.jakobinklubbenäv. om an­hängare av senare radikala el. extrema å­skådningarde sen­tida jakobiner som hyllade den sovjetiska terrornsedan 1792av fra. jacobin med samma betydelse, efter sammanträdes­lokalen, ett jakobinkloster i Paris; till person­namnet Jakob