SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ja´rl substantiv ~en ~ar jarl·en(titel för) högste ämbets­man i riket under forn­tid och äldre medel­tid i Norden samh.yrk.urspr. om mer el. mindre själv­ständig hövding över större land­områdejarldömespec. in­gående i (det som upp­fattas som) namnet på en av Sveriges medel­tida regenterBirger Jarlsedan 1000-taletrunsten, t.ex. Bro, Upplandrunform iarls (gen.), fornsv. iarl ’hövding; förnäm man’; gemens. germ. ord av om­diskuterat urspr.