publicerad: 2021  
rusch ruschen ruscher
även
rush rushen rusher
rusch·en, rush·en
substantiv
1 snabb förflyttning över kortare sträcka vid löpning eller dylikt, särsk. som träning, men äv. som moment i fot­boll, is­hockey etc.
JFR spurt
träna ruscher; efter en rusch på 30 meter kom han fri med mål­vakten
belagt sedan 1901; av engelska rush med samma betydelse, till rush 'rusa; störta'
2 stor till­strömning av människor på jakt efter något ofta varor men äv. all­männare
guldrusch; julrusch; köprusch
rusch (efter/till något)
rusch (efter något)
rusch (till något)
ruschen efter aktier; det kyl­slagna vår­vädret har skapat en rusch efter sommar­resor
belagt sedan 1916