publicerad: 2021  
1jute juten el. jutet
jut·en
substantiv
ju`te
typ av bast­fiber från tropiska (asiatiska) örter; anv. till bl.a. säckar och linoleummattor
jutegarn; jutesäck; juteväv
grov jute; snören av jute
belagt sedan 1832; av engelska jute med samma betydelse; av hindi och bengaliska jut med samma betydelse
2jute juten jutar
jut·en
substantiv
ju`te
något ålderdomligt vanligen plur. person från Jylland
belagt sedan 1450–57 (Sveriges Krönika); fornsvenska iute; av ovisst urspr.