publicerad: 2021  
käbbel käbblet
käbbl·et
substantiv
käbb´el
● smågräl om oväsentligheter
käbbel (mellan några) (om någon/något/sats)
käbbel (mellan några) (om någon)
käbbel (mellan några) (om något)
käbbel (mellan några) (om sats)
käbbel (med någon) (om någon/något/sats)
käbbel (med någon) (om någon)
käbbel (med någon) (om något)
käbbel (med någon) (om sats)
politiskt käbbel; det blir all­tid en massa käbbel syskon emellan
belagt sedan 1681; till käbbla