SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
känn`as verb kändes känts, pres. känns känn·asofta i opers. konstr. upp­fattas med kroppens känsel­sinne el. an­dra sinnen; betr. temperatur, smärta o.d. men äv. lukt el. smak komm.psykol.vattnet kändes varmthanden kändes kallmjölken kändes surnäsan kändes öm efter slagettyget kändes mjuktdet kändes på lukten att fisken var dåligäv. om själslig upp­levelsedet kändes tragiskt att behöva åkadet skulle kännas konstigt att bara slutaallt kändes helt feldet känns som sommar i­daghur känns det att fylla år?kännas ADJ, kännas som ngtsedan 1830