SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 körnare körnaren, plural körnare, bestämd plural körnarna körn·ar·en substantiv kö`rnare ● ett handverktyg med konisk spets som används för att märka ut centrum m.m. på arbetsstycken av metall JFR körna belagt sedan 1705; till tyska körnen 'bli till korn'; till korn SO Alfabetisk lista körkortsregister (körkort) körledare (kör) körlektion subst. körlektion (lektion) körna verb körnare subst. körning subst. körning (köra) körparti (parti) körriktning (riktning) körriktningsvisare subst. Till alla ordböcker
