publicerad: 2021  
kabinett kabinettet, plural kabinett, bestämd plural kabinetten
kab·in·ett·et
substantiv
kabinett´
1 ofta vid beskrivning av äldre förhållanden litet rum i förnämare våning el. hus
grevinnan tog emot i gula kabinettet
○ sär­skilt för samlingar
vaxkabinett
○ äv. om skåp för konst eller dylikt
ett kabinett i ek
belagt sedan 1646; av franska cabinet med samma betydelse; av ita. gabinetto med samma betydelse, ev. till gabbia 'bur'
2 sittande regering särsk. vid beskrivning av ut­ländska (särsk. brittiska) förhållanden, ofta med an­givande av regerings­chef
krigskabinett; skuggkabinett
Browns kabinett
○ ur­sprungligen och spec. om gruppen av de viktigaste ministrarna sär­skilt vid beskrivning av brittiska förhållanden
kabinettet, dvs. regeringens inre cirkel
belagt sedan 1823
3 ålderdomligt toalettrum
belagt sedan 1884