SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kadett´ substantiv ~en ~er kad·ett·enperson som ut­bildar sig till officer vid försvars­högskola e.d. mil.yrk.äv.person som ut­bildar sig till officer i Frälsnings­armén sedan 1739av fra. cadet ’yngre son i adels­familj; kadett’; av gascogniska capdet ’litet huvud’; till lat. cap´ut ’huvud’; jfr caddie