SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kal´mus substantiv ~en kalm·us·enen hög ört med små gröna blommor i en snett uppåt­riktad kolv skyddade av ett grönt, svärdslikt hölster­blad; av kallafamiljen; före­kommande på grunt vatten i sjöar och åar bot.kalmusoljakalmusrotäv. om roten, som har haft viss medicinsk an­vändningsedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. kalmus; till grek. kal´amos ’rör; halm­strå’; besl. med halm; jfr skalmeja